Svenska lantraser höns
Det finns 11 hönsraser som räknas som Svensk lantras och bevaras i genbank i Svenska lanthönsklubben.
Att vara ansluten till genbank inom höns vad betyder det?
Det innebär att man får ett intyg när man köper djur från en genbanksbesättning och att det finns regler hur dessa ska födas upp. I genbanken säljer man inga djur under 8 veckors ålder och man får inte heller sälja avelsägg. Hela tanken är att ruvandet och kycklingarnas uppväxt ska ske så naturligt som möjligt.
Snabba fakta om höns
De olika svenska lantraserna inom höns
Bjurholmshöna
Bakgrund
2011 hittades en liten grupp Bjurholmshöns hemma hos en kvinna i byn Bjurholm i Västerbotten. Där hade hönsen gått sedan hennes farfar tog hem dem på en av sina hemresor när han jobbade på Kylörens båtvarv utanför Umeå på 1880-talet. Inga höns har under hela denna tid tagits in i flocken. Efter detta hittades ytterligare en hönsflock utanför Bjurholm. Dessa höns köptes på 1950-talet från ursprungsflocken i Bjurholm. Även dessa höns har hållits utan inkorsning.
Fakta om hönsen
Hönsen är medelstora lantrashöns.
Utseende
Bohuslän- svarthöna
Bakgrund
Dess nuvarande form har fått lantrasstatus och alla svenska genbanksregistrerade besättningar härstammar från en flock som kom till Sverigevid sekelskiftet. År 1956 köptes denna flock av två bröder i Bullarebygd. Svenska Lanthönsklubben har bevarat denna ras i genbank sedan 1991.
Vikt: En tupp kan väga uppemot 2 kg medan en höna som mest väger 1,5 kg. Äggen är små med stor gula och väger 38-48 gram.
Rasen finns på Stättareds 4H-gård utanför Varberg.
Gammalsvensk dvärghöna(dvärg)
Bakgrund
Utseende
Rolig fakta om rasen
De första två veckorna ser kycklingarna ut som små banditer med en karaktäristisk svart markering runt ögonen.
Rasen är hotad och 2016 fanns det cirka 500 av rasen i genbank.
4H har Gammelsvensk dvärghöna i genbank på Färsna 4H i Norrtälje och Stättareds 4H-gård utanför Varberg.
Gotlandshöns(medelstor)
Bakgrund
Fakta om gotlandshöns
Utseende
Hedemorahöna
Bakgrund
De nuvarande Hedemorahönsen kommer från byn Trollbo i dalarna.
Hedemorahöns har lång tradition som brudgåvor och har funnits på gårdarna i Hedemoratrakten så länge man minns och kan berätta.
Utseende
Hedemorahönsen har många olika färger. Det finns blå, svarta (ofta med inslag av annan färg i hals- och sadelfjädrar), vita eller nästan vita samt mindre frekvent vild- och vetefärgade. Djuren har en karaktäristisk mycket tät och dunrik fjäderdräkt. Bidunet (bifjädern) som sitter på insidan av kroppsfjädrarna är välutvecklad. Fjädrarna på en del är av ullig struktur. Benen kan vara släta eller lätt befjädrade. Flertåighet kan förekomma. Inslag av svart färg i kam, slör och ansikte är vanligt.
Fakta
Ruvning: De lägger cirka ägg och är bra mammor.
Vikt höna 1,5-2 kg, tupp 2-2,5 kg.
Hedemorahöns blir lätt tama därför är de populära. Hedemorahönsen är en av de minsta hotade av de svenska lantraser med över 3000 höns i genbank 2016.
De finns hedemorahöns i genbank på: Växjö 4H-gård, Gränby 4H-gård, Akalla 4H, Tensta 4H och Tånga Heds 4H.
Kindahöna
Bakgrund
Kindahönan formades under fattiga förhållanden på torpen i Kindabygden i Östergötland. Det betydde att denna höna fick leta efter mat själv och klara sig utan kontinuerlig utfodring av torparen.
På 1950-talet fick en man vid namn Hans Ottosson några livdjur från en flock i Västra Eneby socken. Det är dessa som utgör grunden för dagens genbank. Svenska Lanthönsklubben startade detta arbete redan 1986. 2001 fick rasen status som lantras av Jordbruksverket.
Utseende
Kindahönan är svarta med håriga ben och en lustig kam.
Fakta om Kindahöns
Födointag: Blandsäd, hushållsrester, grönt och småkryp räcker under den varma årstiden. Vintertid kan lite extra säd (gärna vete) eller majs ges på kvällen, speciellt om det är kallt. Grönfoder ges i form av kål, torkade nässlor, frukt, rotfrukter mm
Hotstatus: Det finns ungefär 600 registrerade Kindahöns i Sverige och rasen anses vara hotad.
De värper bruna ägg och trivs i mindre grupper, vill gärna ströva fritt omkring på gården. Rasen är känd för att vara duktiga ruvare.
Orusthöns(liten)
Bakgrund
Orusthönan är en liten höna som är pigga till humöret. Orusthönan kommer som namnet antyder, främst från Orust och Tjörn. Där levde de i fiskarsamhällena och fick äta det som fanns, vilket ofta innebar fiskrens. Redan på 1910-talet samlades en flock av små lantrashöns, som då var vanliga på Orust, ihop. De blev kända på 1950-talet som orusthöns, men det var först 1980 som det blev ett intresse för rasens kulturella och genetiska värde.
Utseende
Fjäderdräkten är oregelbundet svart- och vitspräcklig. Inslag av vilt- eller guldfärg kan ibland ses i tupparnas halsfjädrar.
Fakta om Orusthöns
Orusthöns är bra på att värpa och kan lägga över 150 ägg per säsong. Ett ägg väger mellan 45 – 50 gram.
Vikt: tupp 1,5 – 2 kg, höna 1 – 1,5 kg
Tupparna kan vara ganska aggressiva jämfört med större raser och slåss ofta inbördes.
Det finns idag färre än 500 individer av Orusthöns kvar, vilket gör rasen akut utrotningshotad.
Rasen finns på Stättareds 4H-gård
Skånsk blommehöna
Från den sydskånska slättbygden kommer denna vår största lantrashöna. I byarna Vomb, Tofta och Esarp hittades gårdsflockar som tillsammans utgör dagens blommehöns. Hönsrasen har fått sitt namn efter äldre skåningar som talade om dem som ”di gamle blommede”.
Fakta om hönsen
Kroppsformen är rund och robust. Fjäderfärgen har fått sin karaktär av de vita fjädertopparna på olikfärgad bakgrund. Grundfärgen kan vara svart, blå (grå), vildfärgad (rödorange tuppar och bruna hönor) eller ljust gulaktig. liksom de flesta andra lantraser av höns har blommehöns en enkel och sågtandad kam. En del djur får tofs (fjäderbuske) på huvudet.
Vikt höna 2-2,5, tupp 2,5-3,5 kg.
Blommehönan har nästan allt man kan önska sig om man är sugen på att skaffa höns. Lugn, högvärpande och mycket vackra att se på. De är dock inte så sugna på att ruva fram nya kycklingar. Genbanken arbetar med att öka djurens ruvlust.
Finns på Tolsereds 4H-gård och Skälby 4H-gård.
Åsbohöna
Fodertillgången har varit väldigt olika mellan den rika slättbygden och fattigare bygder. Denna lilla hönstyp var förr allmänt förekommande i de Nordskånska och Småländska skogsbygderna. De tillvaratagna djuren kommer från de skånska byarna Esborrarp och Linneröd. Anspråkslös och anpassad till knappa förhållanden.
Utseende
Djuren är mycket variabla i färg t.ex. vilddfärg, vete, svart och blått (ofta med inslag av annan färg i hals- och sadelfjädrar). En del djur kan bli vitspräckliga, ungefär som blommehöns. Svag benbefjädring är sällsynt, men förekommer.
Vikt höna 1-1,5 kg, tupp 1,5-2 kg.
Åsbo hönsen är en av de raser som är minst hotad av de svenska lantraserna med cirka 3000 höns registrerade i genbank 2016.
Rasen finns på: Kallhälls 4H-gård och Stora Skuggans 4H-gård.
Ölandshöns(Stor)
Det är medelstora lantrashöns med stor färgvariation. De har en enkel kam och släta ben med 4 tår på varje fot.
Rasen togs tillvara i byn Kåtorp på västra Öland, samma gård där faktiskt den allra sista av den utdöda lilla ölandshästen levde.
Fakta om Ölandshöns
Vikt: Höna ca 2 kg, tupp 2,5-3 kg
Ägg: 150 ägg per höna och år. Äggen ruvas i 21 dygn.
Ölandshöns är ganska lätta att få sällskapliga och tama.
Visste du att: Många av de moderna hönsraserna har förlorat ruvlusten och kan inte förökas utan äggkläckningsmaskiner. Ölandshöns kan ha svårt att få riktig ruvlust och behöver bra platser att ruva på för att lyckas få fram ungar. Detta gör att det är ändå viktigare att det blir fler besättningar av Ölandshöns i genbank så att rasen inte utrotas.
Öländsk dvärghöna
Bakgrund
Troligen har de öländska dvärghönsen sitt ursprung i de gamla dvärghönsen, vilka kallades trädgårdshöns. Dessa spreds via England men omnämns inte före 1800-talet. Dvärghöns kallades förr i tiden för pärlhöns.
Den ras som idag går under namnet öländsk dvärghöna kommer från byarna Petgärde och Asklunda. De kallas ibland ”spitehöns”.
Utseende
Hönsen har en kort och kraftig kropp med reslig hållning. Fjädrarna är trefärgade i olika nyanser av brunt, svart och vitt. Benen är för det mesta glatta men en svag benbefjädring kan förekomma.
Kammen är för det mesta enkel men roskam kan också förekomma. öronskivorna är röda och oftast med en vit/blå inblandning, alltså alla tre färgerna tillsammans.
Fakta öländska dvärghöns
Vikt: Tupparna väger mellan 0, 6- 1.0 kg och hönorna 0,5 – 0,8 kg.
Öländsk dvärghöna blir lätt tam och äter gärna ur exempelvis handen.
Öländsk dvärghöna finns på: Hågelby 4H-gård, Eolshäll 4H-gård, Augustendals 4H-gård och tolsereds 4H-gård.