Reseberättelser
Är du sugen på att söka till IFYE-utbytet men skulle vilja veta lite mer om hur det faktiskt kan se ut på plats? Här under har vi samlat en del berättelser från före detta IFYEs som kanske kan hjälpa till att klara upp en del saker.
Felicia i Schweiz
Jag heter Felicia och jag kommer från Hågelby 4H i Stockholm. Sommaren 2023 åkte jag till Schweiz i tre månader på ett ifye-utbyte. Det är absolut en av de coolaste sakerna som jag har gjort i mitt liv!
Jag fick bo hos fem olika värdfamiljer och då se stora delar av landet. Genom att bo hos olika familjer så får man även uppleva landet ur olika perspektiv. Dessutom får man testa på saker som är svårt att göra som turist. Jag har exempelvis åkt upp i alperna för att se hur mjölk och ostproduktionen går till eftersom en av mina värdpappor jobbade med det.
När man bor i värdfamiljerna så får man följa med i deras vardag. Om någon jobbar som lärare så kommer du antagligen att få följa med till skolan. Eller om någon jobbar som lantbrukare så får du antagligen prova på det också.
Om du vill åka och se världen och uppleva en kultur på riktigt så är ifye perfekt! Allt är inte lätt men du får så otroligt många erfarenheter för livet.
EllaLi’s IFYE-äventyr bland risfält, berg och skyskrapor
Oj, vad tiden har gått fort. Tiden i Taiwan flög iväg och bjöd på enormt många fina upplevelser. Jag gör nu en sista sammanfattning av allt!
Den 23:e Juli kom jag äntligen fram till Taiwan, målet för min resa, där mitt IFYE-utbyte väntade. När jag kom fram till Taipei, efter båt mellan Xiamen i Kina och Taichung i Taiwan, omhändertogs jag på en gång av Taiwanesiska 4H för ett tre dagar långt välkomstläger för oss 14 IFYEs som precis anlänt till Taiwan, samt ett gäng 4H-aktiva Taiwanesiska ungdomar. Utöver Sverige fanns även Schweiz, Kanada, USA, Finland, Sydkorea, Indien och Thailand representerat, vilket var en spännande blandning människor att hänga med. Det blev tre otroligt intensiva dagar, innan vi begav oss iväg till våra värdfamiljer, med allt från ice-breaking och lekar på hotellet vi bodde, till besök från den fd. franske ambassadören och en middag bestående av så kallad “Stinky Tofu”, Taiwans motsvarighet till vår surströmming, fermenterad Tofu. Hos både mig och den finska tjejen gick det ner, kanske just därför att vi är vana vid surströmming, men samtliga andra nationaliteter hävdade att det var det värsta de någonsin ätit.
Hos både mig och den finska tjejen gick det ner, kanske just därför att vi är vana vid surströmming, men samtliga andra nationaliteter hävdade att det var det värsta de någonsin ätit.
Det bjöds inte bara på stinky tofu i Taiwan. Utan jag fick också prova på att göra vanlig tofu med en bas av sojamjölk och bilden ovan är resultatet.
Det var kanske inte alla aktiviteter som gjorde välkomstlägret till en av mina bästa upplevelser hittills, utan snarare det faktum att det gav oss IFYE:s möjligheten att lära känna varandra och skaffa några första vänner i landet. Lägret blev också en välbehövlig snabbkurs i Taiwanesisk kultur, vilken var både omtumlande och ibland ganska svår att förstå. För trots att Taiwan är ett väldigt rikt land och likt Sverige på många sätt, med till exempel gratis skola och sjukvård, så är det också väldigt annorlunda. För att bara nämna en skillnad så bor man ofta i storfamiljer med många generationer och mer avlägsna släktingar under samma tak, och man blir därför mycket bättre på att umgås med varandra, och gör det dessutom mycket mer, än vad vi någonsin gör i Sverige.
Just om detta med småbruk, och hur man kan försörja en hel familj på bara 1 hektar, fick jag lära mig mycket om under min tid i Yilan
Jag tillbringade en dryg vecka vecka ute i Yilan på Taiwans östkust för att sedan komma tillbaka till Taipei. Att byta landsbygd mot stad är väldigt spännande då livet skiljer sig otroligt mycket åt, trots att Yilan och Taipei egentligen bara ligger en dryg timma ifrån varandra. I Taipei har de flesta kontorsjobb, tunnelbanan går nästan överallt, och att affärer är öppna dygnet runt är regel snarare än undantag. På landsbygden såg jag knappt ens till en buss, affärerna stängde så fort det blev mörkt och de allra flesta försörjer sig som småbrukare. Just om detta med småbruk, och hur man kan försörja en hel familj på bara 1 hektar, fick jag lära mig mycket om under min tid i Yilan. Detta var väldigt intressant, speciellt för en framtida agronom-student som mig, då det skiljer sig väldigt mycket från Sverige där ett genomsnittligt lantbruk är 40 gånger större. Men IFYE-utbytet är såklart mer än bara jordbruk. I Taipei var jag med min värd Peter, som var förra årets IFYE till USA, och hans familj, varit runt på en massa häftiga museum, gått på matmarknader mitt i natten, och bara hängt med andra 4H-aktiva. En dag blev jag till och med inslängd på en sykurs som hölls av Wugu 4H, som jag just nu tillhör. Det blir nog ingen framtida sömmerska av mig, men det var spännande att se vad man hittar på som 4H:are i en storstad som Taipei, som inte har så mycket gröna ytor.
Lägret varade i tre dagar och vi hann lära oss typ allt som finns att veta om risodling. Från vikten av ett hållbart djurliv kring fälten, till hur skolor i mellersta Taiwan samarbetar med risfälts-ägare för att skola in nästa generations lantbrukare.
Efter storstadsvimlet begav jag mig, tillsammans med min värd Peter som också är 4H:are, iväg på ett risfältsläger. Lägret varade i tre dagar och vi hann lära oss typ allt som finns att veta om risodling. Från vikten av ett hållbart djurliv kring fälten, till hur skolor i mellersta Taiwan samarbetar med risfälts-ägare för att skola in nästa generations lantbrukare. Allt var väldigt spännande och dagarna var otroligt intensiva för att vi skulle kunna hinna med allt. På kvällarna fick vi lite egentid och hängde då alla 30 lägerdeltagare på hotelltaket och pratade om livet.
När lägret var över var det dags för mig att bege mig till min nästa värdfamilj, som också de bodde i Taipei. Taipei är dock en enorm stad så att köra från Peter i söder till Ivy, som min nya värd hette, i norr tog ungefär en och en halv timma. För att sätta det i perspektiv så tar det ungefär lika lång tid att köra från öst- till västkust i Taiwan.
Ivy bodde med sin syster Riva och hennes pojkvän Xavier i ett fyravåningshus på en kulle i Shenkeng-distriktet. Från översta våningen, där mitt rum med tillhörande balkong låg, hade jag en fantastisk utsikt över gröna berg och dalar, trots att det låg knappt 15 minuter från centrala Taipei. Både Ivy och Riva är gamla IFYEs, Ivy var i Kanada och Riva i Norge, så de visste precis hur man skulle göra med en stackars förvirrad Svensk IFYE.
Ivy och Riva tog mig i alla fall och badade, redan vid fem på morgonen körde de upp mig och tog mig till norraste Taiwan och ett fantastiskt klippbad där vi hängde i flera timmar medan solen gick upp, innan vi åkte hem och sov några timmar till.
Under min tid hos Ivy och Riva var jag runt i så gott som hela norra Taiwan. Vi gick på restaurang, sjöng karaoke och tog oss upp på inte bara ett utan flera berg. Något som jag dessutom fick chansen att göra här, vilket var i princip unikt bland alla IFYEs detta år, var att bada! Detta kan låta märkligt, speciellt då Taiwan är en ö och man aldrig är mer än 45 minuter från havet, men det är faktiskt så att de flesta Taiwaneser inte badar i havet. Vad detta beror på förstod vi riktigt aldrig, trots att alla IFYEs pratade både med sina värdfamiljer och varandra om detta. Ivy och Riva tog mig i alla fall och badade, redan vid fem på morgonen körde de upp mig och tog mig till norraste Taiwan och ett fantastiskt klippbad där vi hängde i flera timmar medan solen gick upp, innan vi åkte hem och sov några timmar till.
För en svensk i min ålder påminde det hela om ett supermodernt Wild Kids, och det var nästan så att jag blev lite avundsjuk på lägerdeltagarna som verkade ha ett så fantastiskt roligt och spännande läger.
En sista häftig upplevelse som jag tänkte berätta om är ett läger som jag fick vara med på tillsammans med Shenkeng 4H. Det var ganska likt ett svenskt 4H-läger, utan djur, men med en massa pyssel, lekar och gruppövningar. Vad som dock gjorde detta läger otroligt häftigt och annorlunda var att man digitaliserat så gott som allting. För varje lek som ett barn deltog i fick både de själva och deras lägergrupp ett visst antal poäng, som ledaren för aktiviteten registrerade genom att scanna en QR-kod barnet fått tilldelat sig i början av lägret. I samlingsrummet, som var öppet hela tiden om barnen behövde gå och vila, visade de ställningen i tävlingen på storbildsskärm. Ett visst antal poäng gav olika fördelar inför morgondagen och vann de vissa tävlingar kunde de för vinstpoängen köpa snacks. På så sätt blev barnen otroligt engagerade i aktiviteterna, och de höll igång med ett otroligt högt tempo under de dagar jag var där. För en svensk i min ålder påminde det hela om ett supermodernt Wild Kids, och det var nästan så att jag blev lite avundsjuk på lägerdeltagarna som verkade ha ett så fantastiskt roligt och spännande läger.
Detta var allt från mig och min tid som IFYE. Hoppas ni tyckt att det har varit intressant att läsa om mina upplevelser, jag har i alla fall tyckt att det var superkul att skriva om. Har ni några frågor, eller kanske är det så att ni funderar på att själva åka som IFYE, så får ni jättegärna höra av er till mig på Facebook. Ett sista tack till Svenska IFYE-klubben och Sveriges 4H som gett mig denna fantastiska möjlighet att se mig omkring i världen och lära mig så mycket!
/EllaLi Jennersjö