Våra höns

I hönsgården bakom stallet, eller ibland spatserande på gårdsplan, hittar du våra Kindahöns. 

Kindahönan är en svensk lantras som formades under fattiga förhållanden på torpen i Kindabygden i Östergötland. Det betydde att denna höna fick leta efter mat själv och klara sig utan kontinuerlig utfodring av torparen. När Sverige blev rikare och de små torpen försvann ville man ha höns som värpte mer eller gav mer kött, vilket krävde foder. Detta gjorde att kindahönan i stort sett försvann. På 1950-talet fick en man vid namn Hans Ottosson några livdjur från en flock i Västra Eneby socken. Det är dessa som utgör grunden för dagens genbank.

Kännetecken
Fjäderfärgen varierar, men mycket svart förekommer. Många djur har vildteckning med olika färginslag i hals och sadel. Fjäderstrukturen kan vara slät eller ullig. Ullhönsens fjäderfan saknar hakar som binder ihop det, ungefär som hos silkeshöns. Kammen är medelstor och kamformen är enkel eller roskam. Benbefjädring finns på de flesta och även hasvinge. Fyra tår är vanligast men även femtåighet kan förekomma.
Vikten på tupparna ligger mellan 2 – 2,5 kg och hönorna på 1,5 – 2 kg, äggen är ljusbruna och väger 50g.