Får

En Svensk lantras är husdjursraser av ko, get, får, häst, gris och fjäderfän. Det som är speciellt för svenska lantraser är att de har befunnit sig inom ett visst område så länge att  de, genom att ha blivit utsatta för små förändringar, sakta anpassat sig till den miljön. Det innebär att man inte har avlat fram deras egenskaper att klara sig på den mat miljön erbjuder och beständigheten mot lokala parasiter och sjukdomar. Det är också därför många av lantraserna har ett ortsnamn i artnamnet.
De svenska lantraserna kan man få både kött, mjölk och päls/ull ifrån men inte lika mycket som de raser vi har avlat fram för att använda i den kommersiella matproduktionen. Det är delvis därför många av de svenska lantraserna försvunnit och de som finns kvar idag har behov av bevarande.
Vi bevarar svenska lantraser för att de bär på kulturhistoria och kan komma till användning i framtiden om man återgår till ett mer traditionellt jordbruk. Vi gör det genom att föra genbanksregister över de individer som är av svensk lantras och endast avla med dem som är inskrivna där.

Värmlandsfår

Tackorna har inga horn medans baggarna kan vara både med och utan horn.

Fåren klipps två gånger per år eftersom att ullen inte slutar växa och annars tovar sig. Dessutom har Värmlandsfåren en fin ull som lämpar sig väl till hantverk och mycket lätt att spinna och tova.

Fårens ull är som ett inbyggd UV-skydd, den skyddar mot blåst och kyla men stänger även av en del av den alldeles för varma sommarvärmen ute.

• Hona: Tacka

• Hane: Bagge

• Unge: Lamm

• Päls: Ull

Vi säger att fåren bräker.