Göingeget

VISKA
VISKA
INGRID
INGRID
FANNY
FANNY
FRÖDING
FRÖDING

Dessa getter är en rest av den gamla sydsvenska getpopulationen och namnet göingeget har de fått eftersom de återfanns i Göingebygden i norra Skåne. Denna typ av getter var förr allmänt förekommande i hela Sydsveriges skogsbygd och gav det fattiga och gettäta Småland öknamnet “Getapulien”.

Vikt: bock 50 – 60 kg, get 25 – 50 kg
Mankhöjd: ca 70 cm

År 1978 annonserade en gammal man i Tyringe-trakten ut två getter till salu. Dessa två betäckta ung-getter var de sista av mannens getflock, vilken han haft så länge han kunde minnas. Sigbritt Holmberg i Lönsboda köpte de två getterna, Lisa och Malin, som någon månad efter köpet fick var sin bockkilling. Sigbritt behöll den ena, som fick namnet Markus och blev stamfar till göingegetterna. Först flera år senare, då Sigbritt Holmberg läst en del artiklar om lantraser, insåg hon att hennes getter kunde vara värda att bevara och slog larm.

I början av 1990-talet hittades ytterligare en get av gammal stam i Olofströmstrakten i Blekinge. Denna togs också in i genbanken och från dessa fyra djur härstammar dagens göingegetter.

Göingegeten är en medelstor lantrasget, lite grövre och raggigare än jämtgeten. Färgen är för det mesta grå, vit/grå eller vit. Ofta är fram- och bakkropp grå och mellangärdet vitt. Mindre partier kan vara svarta. Enstaka djur kan få en brunaktig ton eller bli svartbrokiga eller rentav helt svarta. Hittills har alla göingegetter varit behornade.

jamt

Jämtget

NORA
NORA
KLARA
KLARA
JUSTINA
JUSTINA
INGVILD
INGVILD
Rasen är finlemmad med smalt huvud. Färgen är övervägande vit med svart, grå eller brun teckning. Jämtgeten har oftast en mörkare teckning i ansiktet samt på öron och ben. Både bockar och getter har normalt horn, men det förekommer kulliga, det vill säga hornlösa, djur.

Vikt: bock 50 – 60 kg, get 25 – 50 kg
Mankhöjd: ca 70 cm

Getter är buskätare och äter helst sly och bark. De anspråkslösa foderkraven gjorde jämtgeten lämplig som mjölkdjur på torpen. Att de äter mindre i förhållande till sin kroppsstorlek än vad kor gör ledde till att de som inte hade råd att hålla kor valde getter i stället. Jämtgeten tillhör gruppen allmogegetter. Man skiljer på tre raser inom allmogegetterna; jämtget, lappget och sydsvensk göingeget. Jämtgeten är lite smäckrare, elegantare och lite mer finlemmad i jämförelse med Göingegeten. Huvudet är smalare och finare. Jämtgeten är en oförädlad lantrasget som är väl anpassad för fäboddrift. Rasen har länge hållits som mjölkget och en get kan ge omkring 500 liter mjölk om året. Av mjölken kan man även göra ost som antingen blir vit eller brun.

Getterna kan betäckas vid 8 månaders ålder. Brunsten brukar börja i juli och varar ett halvår. Geten går dräktig i 5 månader.

Getter kan bli mycket gamla. Engla Persson, som var ägare till den så kallade Engla-stammen, hade en bock som blev 27 år gammal. Det är inte ovanligt att mjölkgetter blir över 20 år gamla.

Jämtgeten var förr vanlig i framförallt Jämtland och Härjedalen. Dagens population härstammar dels från Skånes djurpark och dels från den så kallade Engla-stammen från Aspås i norra Jämtland.

jamt