Nordiskt bi

Det nordiska biet är mörkt till färgen, med brunt som går över i svart med smala filtband. Biet är något större än andra biraser och har även längre behåring än andra.

Längd: bidrottning 3 – 3,5 cm, arbetsbi 2 – 2,5 cm

Det nordiska biet är en social insekt som bildar samhällen. Ett bisamhälle består av en drottning, 200 – 1 000 drönare och 30 000 – 60 000 arbetsbin. I snitt ger ett samhälle med nordiska bin 30 kilo honung per år. En bidrottning känns igen på den stora och avsmalnande kroppen. Hon har precis som arbetsbina antenner böjda i vinkel och stora facettögon. Till skillnad från drönarna så har drottningen och arbetsbina gadd. Drönarna har en klumpig kropp med trubbig bakända. Antennerna är raka och de stora facettögonen går ihop i pannan.

Drottningen lever i tre till fem år och parar sig bara en gång i livet. Det sker under en utflykt där hon parar sig med flera drönare från andra bisamhällen. Hon sparar sperman och kan sedan kontrollera om äggen befruktas eller inte. Ur obefruktade ägg kläcks drönare, ur befruktade kläcks arbetsbin eller drottningar.

Från februari till augusti lägger drottningen ca 150 000 ägg. Det tar 21 dagar från äggläggningen innan ett arbetsbi är fullt utvecklat. För drönare tar det 24 – 25 dygn och för en drottning 15 – 17 dygn.

Det nordiska biet var en gång världens mest spridda honungsbi. I Europa är dess naturliga utbredningsområde från Alperna till mellersta Skandinavien och från Brittiska öarna till Uralbergen. Idag känner vi till ca 20 000 raser av bin i världen. Av de många biraserna är det bara det nordiska biet, krainerbiet, det italienska biet och det kaukasiska biet som blivitföremål för odling i större skala.

Honungen från våra bin säljer vi i caféet.