Skälbys historia

Skälby Kungsladugård var en gång Gustav Vasas personliga egendom. 1534 gav han bort gården till ståthållare Jacob Smålänning och från 1600-talet fram till 1800-talet var den främst landshövdingeresidens. Den vita herrgården byggdes 1785 och de röda flyglarna 1839, men långt innan dess har det bedrivits jordbruk på Skälby. Området är rikt på fornlämningar och i hagarna finns det järnåldersgravar och domarringar.

De sista familjerna som arrenderade Skälby var Le Grande runt förra sekelskiftet samt Viktor Hugo Pettersson från 1920. Hans dotter Gitta Magnell har skrivit några uppmärksammade artiklar i DN om Skälby som finns att läsa på Skälby café. Det är från dessa samt från Kalmar läns museum dettta material är hämtat.

Två långa alléer leder fram till gården, en från södra landsvägen, idag Södra vägen och en från norra landsvägen, idag Timmermannsgatan. Till gården hörde en mängd torp som givit namn åt några av Kalmars stadsdelar bl.a Norrlidstorpet, Oxhagstorpet och Funkabotorpet – vilket finns kvar än idag.  Framför huvudbyggnaden anlades på 1600-talet en omskriven trädgård. Här fanns hundratals fruktträd och rosenbuskar och i växthusen odlades meloner.

Det finns många berättelser om Skälby gård. Bl.a att Dacke höll läger på området och att Linné besökte gården.

När Ölandsbron skulle byggas i slutet på 60-talet sades arrendet upp och jordbruket lades ner. I hagarna byggdes påfartsleder och höghus. Vissa av kulturhusen hann tyvärr rivas, men mycket finns kvar än idag. En mängd föreningar delar idag på de olika byggnaderna. 4Hs närvaro på området sedan i 1971 har räddat flera ängar från att växa igen och har bevarat områdets karaktär som lantbruk, om än i liten skala.

Idag är området Kalmars mest besökta rekreationsområde och ligger i Kalmars absoluta mittpunkt. I den gamla trädgården finns en populär lekplats och sommartid hålls här konserter.