Vad är riksförbundsstämman och hur går den till?

En förklaring av ord och händelser som förekommer under en riksförbundsstämma.

Inledning

Varför har man stämma?

Riksförbundsstämman är 4H:s högsta beslutande organ. Här representeras alla län i form av ombud. Ombuden väljs på länsförbundsstämman; ett ombud per påbörjat 500-tal medlemmar (med andra ord: ett ombud upp till 500, två ombud upp till 1000 medlemmar o.s.v.). dessutom har varje län ett ombud som sitter med i förtroenderådet (se nedan). Ombudens uppgift är att föra med sitt läns medlemmars talan för hur Sveriges 4H ska drivas.

Vill man att något ska ändras i organisationen kan man lämna in en motion (ett förslag) som tas upp och diskuteras på stämman. En motion lämnas i förväg (senast två månader före stämman) och behandlas av riksförbundsstyrelsen innan stämman.

Det är även på stämman som man går igenom föregående års verksamhet och resultat, samt beslutar om kommande års budget.

Hur går stämman till?

Riksförbundsstämman inleds med en rad frågor som främst rör den gångna verksamhetsperioden, däribland riksförbundsstyrelsens redovisningar. Bland det första som händer är också att några stämmodeltagare väljs till en valberedningskommitté för att under kommande dygn förbereda val av en ny valberedning. Valberedningens uppgift är att inför riksförbundsstämman förbereda förslag på personer som ska väljas till riksförbundsstyrelse, valberedningskommitté och andra poster i föreningen, utom just valberedningen. Förslag på personer till riksförbundets valberedning kan lämnas till valberedningskommittén.

I riksförbundsstämmans nästa steg fokuseras på beslut om propositioner respektive motioner. Sedan tas beslut om arbetsprogram och budget, och därefter fokuseras på olika typer av val. Valberedningens förslag på ledamöter till riksförbundsstyrelsen för kommande verksamhetsår läggs fram och stämman röstar därefter vilka som ska väljas.

Riksförbundsstämman avslutas med att behandla övriga ärenden, t.ex. avtackningar och allmän informationsspridning.

Förberedelser

Läs igenom alla handlingar inför stämman, såsom propositioner, motioner, verksamhetsberättelse och valberedningens förslag m.m. Samla upp viktiga argument från din styrelse som kan bidra till att riksförbundsstämmans beslut blir så bra som möjligt.

Ombudens roll

Du som är vald att representera 4H i ditt länsförbund har i uppdrag att föra fram den åsikt som medlemmarna i just ditt länsförbund har. Du ska försvara motioner och andra åsikter som skickats vidare från ditt länsförbund.

När det blir diskussion på en stämma, kan det dyka upp argument och fakta som ni kanske inte hade när ni diskuterade frågan i ditt länsförbund. Om du då, som ombud, ser att det kanske finns en annan väg som är bättre för ”dina” medlemmar är du fri att stödja de förslagen. Men då måste du ha ordentliga argument till varför du inte följt ditt länsförbunds beslut.

Du ska närvara och vara närvarande under hela stämman. Lyssna till alla delar i stämman så att du kan återrapportera till ditt länsförbund och övriga medlemmar när du kommer hem. Om du som ombud måste lämna stämman, bör en suppleant vara redo att ta över ditt uppdrag och rösta i ditt ställe.

Debatt och beslut på stämman

Den som vill säga något på stämman begär ordet. Ombud begär ordet genom att visa upp sitt röstkort, som man får innan stämman börjar. Presidiet gör en lista över de som begär ordet och talar om när det är din tur att tala. Du går upp och talar från talarstolen och använder mikrofonen. Om du tycker att det är jobbigt går det bra att vara två som går upp tillsammans. Samtliga gäster och åhörare vid stämman har rätt att yttra sig, men endast ombud kan lägga yrkanden och har rösträtt.

Om du vill framföra något är det viktigt att du är tydlig när du talar. Avsluta eller börja gärna ditt anförande med ditt förslag, t.ex. “Jag yrkar därför att…” eller “Jag yrkar bifall/avslag på styrelsens förslag.” Har du ett nytt förslag ska det lämnas skriftligt till presidiet. Om du redan innan stämman vet att du kommer med nya förslag kan du gärna förbereda det skriftligt hemma. På varje punkt på dagordningen lämnar presidiet “ordet fritt”. Det innebär att den som vill säga något angående frågan på den punkten kan begära ordet. När alla sagt sitt ska presidiet tydligt redogöra för de förslag som kommit in. Sedan går man till beslut.

Under riksförbundsstämman avgörs alla frågor med enkel majoritet förutom de frågor som behandlar stadgeändringar. Vid lika antal röster i frågor som avgörs med enkel majoritet, har stämmoordföranden utslagsröst utom vid personval som då ska avgöras genom lottning.

För att stadgeändringar ska gå igenom måste de antas med två tredjedelar av antalet angivna röster vid två på varandra följande riksförbundsstämmor.

Under riksförbundsstämman får beslut fattas i andra ärenden än de som är angivna i kallelsen, endast om det är en omedelbar följd av ärende som finns upptaget i kallelsen eller om tre fjärdedelar av de röstande samtycker till detta.

I de flesta fall röstar man med acklamation, d.v.s. ordföranden ställer två förslag mot varann, t.ex. “Kan vi välja … till ordförande?” “Någon däremot?”. Ombuden uttrycker sig genom att svara “Ja”. Anser man att det var oklart vilket förslag som hade majoritet kan man begära votering, då röstar man med handuppräckning. Om det är en känslig fråga kan man innan röstningens början begära sluten omröstning och då får ombuden skriva sin röst på en lapp. I de två senare fallen behövs rösträknare (som väljs i början av stämman), annars är det ordförande som anser vad som har majoritet.

Stämmopresidiet och deras roll

Stämman leds inte av Sveriges 4Hs riksförbundsstyrelseordförande, eller någon annan ur riksförbundsstyrelsen utan av ett stämmopresidium. I stämmopresidiet ingår funktionerna ordförande, vice ordförande, sekreterare och vice sekreterare. Valberedningen presenterar ett förslag på ordförande och vice ordförande och stämman väljer. Därefter anmäler riksförbundsstyrelsen sitt val av sekreterare och vice sekreterare. Ordförande och vice ordförandes uppgift är att leda stämman och bland annat se till att tiden hålls, alla kommer till tals, samla ihop alla förslag och organisera beslutsfattandet. Sekreterarens och vice sekreterarens uppgift är att föra protokoll.

Motioner och propositioner

Vad är en motion?

Vill man att något ska ändras i organisationen kan man lämna in en motion. En motion är ett förslag som från början kommer från en medlem i Sveriges 4H. Motionen har diskuterats på ett klubbårsmöte eller en länsförbundsstämma och sedan skickats vidare till riksförbundsstämman. Motionen ska vara insänd till Sveriges 4Hs riksförbundsstyrelse senast två månader innan riksförbundsstämman.

En bra skriven motion har först en inledning med en motivation till varför man vill ta upp frågan och ett välformulerat argument för det förslag man lämnar. Motionen avslutas med en eller flera att-sats(er). I att-satsen ska det finnas ett tydligt förslag på yrkande.

Riksförbundsstyrelsen skriver ett svar till motionen där de beskriver sin ståndpunkt i frågan. De avslutar sedan med ett yrkande där de föreslår hur de tycker att motionen ska drivas vidare.

Vad är en proposition?

En proposition är riksförbundsstyrelsens förslag till stämman. En bra proposition har, liksom en bra skriven motion, en tydlig bakgrund till yrkanden.

Debatt och beslut om motioner och propositioner

Stämman kan komma med nya förslag på att-satser, eller lägga förslag på att ta bort att-satser. Alla nya förslag ska lämnas skriftligt. Förtroenderådet har under sitt möte innan stämman gått igenom samtliga propositioner och motioner, och lägger också yrkanden om bifall, avslag eller yrkanden på nya att-satser eller formuleringar.

Förtroenderåd

Förtroenderådet består av en representant för varje län, vanligtvis länsförbundsordförande. Innan stämman diskuterar förtroenderådet de viktigaste frågorna på ett eget möte. De ska lägga fram förslag till stämman som sedan tar besluten. Riksförbundsstyrelsen ska finnas tillgänglig om förtroenderådet har frågor m.m.

Utskott

Stämman kan delas upp i mindre grupper och diskuterar olika frågor som riksförbundsstyrelsen vill ha hjälp med av stämman. Här kan man som ombud välja själv vad man kan bidra mest till. Resultatet av diskussionerna läggs sedan fram till stämman, där beslut fattas. Utskotten kan även genomföras i form av workshops eller liknande.

Några av punkterna på ärendelistan

Val av…

… protokolljusterare tillika rösträknare

Läser igenom protokollet efter stämman och stämmer av så att sekreteraren tolkat besluten rätt. Det är viktigt att protokollsjusterarna är närvarande under hela stämman. Om det skulle bli en votering på stämman, är det samma personer som ansvarar för rösträkningen.

… valberedningskommitté

Väljs i början av stämman för att under kommande dygn förbereda val av en ny valberedning. Förslag på personer till riksförbundets valberedning kan lämnas till valberedningskommittén.

… ordförande, ledamöter och suppleanter

Valen har förberetts av valberedningen. Förslagen finns utsända i stämmohandlingarna.

Verksamhetsberättelse

Det är styrelsens redovisning över vad man gjort under det gångna året. Här har du som ombud möjlighet att fråga styrelsen om sådant de gjort (eller kanske inte gjort). Stämman går inte in och ändrar i texten. Verksamhetsberättelsen är bara en rapport som sedan ”läggs till handlingarna”.

Till sist

Du som ombud har en rolig och viktig uppgift. Du är med och påverkar Sveriges 4H:s kommande frågor och verksamhet. Det du upplever och lär dig på en stämma med Sveriges 4H kommer du att ha nytta av många gånger i framtiden, både i föreningslivet, arbetslivet och privat. Ta chansen att påverka, lära dig mer, skapa nya kontakter och ställ frågor om det är något som är oklart!

 

Lycka till!