Mötesordlista

Alla kursiverade ord i de beskrivande texterna finns med i ordlistan nedan.

Acklamation – Acklamation är beslutsfattande som sker med ”ja-rop”. Ombuden säger ”ja” (bifall) till det förslag de stödjer (inte ”nej” till förslag de är mot), eller avstår från att rösta.

Ajournering – Att mötet ajourneras betyder att riksstämman tar paus. Ajourneringsförslag kan ställas av vilken yttrandeberättigad deltagare som helst. Vanligaste orsaken till ajournering är vid kaffepaus eller liknande. Men det kan också bero på att kompletterande information eller bättre argumentationsunderlag behöver samlas in.

Att-sats – En mening som utgör själva beslutsförslaget i ett yrkande eller en motion, dvs det som förslaget handlar om. Meningen börjar med t ex “vi föreslår att…”, och är det mötet röstar om sedan.

Avslutande av debatten – När talarlistan gåtts igenom går stämmoordföranden även igenom lagda förslag. När samtliga förslag visat sig rätt uppfattade av stämmopresidiet ställs frågan om debatten i ärendet är avslutad. Efter det kan ingen få ordet för annat än en ordningsfråga.

Begära ordet – Alla medlemmar har rätt att yttra sig och på riksstämman. I debatten begärs ordet genom att röstkortet som delas ut i samband med registreringen räcks upp i luften, har man inget nummer räcker man upp handen. Numret på kortet är detsamma som i ombudsförteckningen och det är därför lätt för stämmopresidiet att notera rätt namn i talarlistan.

Beslutsmässig – När villkoren för att ett möte är beslutsmässigt är uppfyllda, kan beslut som tas på mötet räknas som gällande. Villkoren har ofta med antal deltagare att göra, eller att kallelsen gått ut i tid.

Bifalla/avslå – När man bifaller en motion/yrkande betyder det att man håller med om förslaget. Om man inte håller med så föreslår man avslag på motionen/yrkandet.

Bordläggning – Riksstämman beslutar att inte behandla ett ärende under pågående riksstämma och skjuter istället upp ärendet till nästa stämma.

Budget – Riksförbundets ekonomiska planering inför kommande år.

Dagordning – Lista över vilka punkter som ska tas upp på mötet. Ibland kallas dagordning också för föredragningslista eller ärendelista.

Firmatecknare – Person som har rätt att teckna avtal eller göra utbetalningar i föreningens namn.

Fyllnadsval – Ett val där t.ex. en styrelse “fylls på” till sitt ursprungsantal om någon lämnat styrelsen innan mandatperioden gått ut.

Första och andra läsning – Om beslut ska tas om en stadgeändring, måste det tas på två stämmor i rad. När motionen kommit in tar man beslut om stadgeändring i första läsning, och nästföljande stämma tas beslut i andra läsning. Därefter träder stadgeändringen i kraft.

Förtroenderåd –  Förtroenderådet består av en representant för varje län, vanligtvis länsförbundsordförande. Under stämman diskuterar förtroenderådet de viktigaste frågorna på ett eget möte. De ska lägga fram förslag till stämman som sedan tar besluten. Riksförbundsstyrelsen ska finnas tillgänglig om förtroenderådet har frågor m.m.

Förtroendevald – Den person som genom val fått ett uppdrag.

Jämkning – När två eller fler förslag sammanförs till ett. Kan föreslås av ordföranden men måste godkännas av de som lagt förslagen.

Jäv – Jäv är en situation där en person kan tänkas vara partisk. Riksförbundets Sveriges 4H:s stadgar säger att ingen person får delta i beslut eller förberedande av beslut, i vilket han/hon själv eller hans/hennes närstående är part och beslutet är till fördel eller egen vinning för någon av nämnda individer eller på annat sätt kan anses jävig.  Förhållanden som kan innebära jäv ska anmälas till stämmopresidiet. I tveksamma fall avgör stämmopresidiet om jäv föreligger.

Kallelse – Meddelande till medlemmarna om tid och plats för möte. Kallelsen ska komma ut senast en månad före stämman samt genom meddelande i riksförbundets tidning. Kallelsen ska ange de ärenden som kommer att förekomma vid stämman.

Ledamot – Person som valts på riksförbundsstämman/årsmötet att ingå i styrelsen eller t.ex. valberedningen.

Lägga något till handlingarna – Innebär att frågan skrivs med i protokollet utan att vidare diskussion eller beslut tas i frågan. Ofta är det rapporter som endast läggs till handlingarna utan mer ingående behandling på mötet.

Mandatperiod – Tidsperiod som förtroendevald (ex ordförande, styrelseledamot) väljs för. Mandatperioden kan vara olika lång beroende på förtroendepost, men är ofta ett eller två år.

Majoritetsbeslut – Under riksförbundsstämman avgörs alla frågor med enkel majoritet förutom de frågor som behandlar stadgeändringar. Vid lika antal röster i frågor som avgörs med enkel majoritet, har stämmoordföranden utslagsröst utom vid personval som då ska avgöras genom lottning.

För att stadgeändringar ska gå igenom måste de antas med två tredjedelar av antalet avgivna röster vid två på varandra följande riksförbundsstämmor.

Under riksförbundsstämman får beslut fattas i andra ärenden än de som är angivna i kallelsen, endast om det är en omedelbar följd av ärende som finns upptaget i kallelsen eller om tre fjärdedelar av de röstande samtycker till detta.

Motion – Förslag från föreningens medlemmar till riksförbundsstämman. Motioner till riksförbundsstämman måste gå via länsförbund/distrikt, krets, klubb eller sammanslutning, och måste anmälas till riksförbundsstyrelsen senast två månader före riksförbundsstämman.

Nominering – Nominering innebär att föreslå en person som kandidat till en förtroendepost. Varje medlem har rätt att nominera andra kandidater. Valberedningens förslag finns med i stämmohandlingarna och presenteras även under riksförbundsstämman. Det är lämpligt att övriga nomineringar läggs fram samtidigt. Inget hindrar dock att ytterligare nomineringar görs i samband med valen.

Ombud – Ledamöter i riksförbundsstyrelsen och förtroenderådet samt de personer som valts av länsförbund/distrikt för att representera dem på riksförbundsstämman.

Ordförande – Person som valts på riksförbundsstämman/årsmötet till att leda föreningen. Ordförande är inte samma som mötesordförande, som är en person som bara leder ett specifikt möte (och valts till detta av mötet i fråga).

Ordnings-fråga – Vid frågor eller förslag som berör mötesordningen (hur mötet genomförs), exempelvis yrkande på ajournering, jäv, stadgetolkning, tidsbegränsning, streck i debatten, så ropas ”ordningsfråga”. Då bryts talarlistan och ordningsfrågan får ställas och ska behandlas omgående. Alla deltagare kan ställa en ordningsfråga.

Paragraf – Man brukar dela in t.ex. stadgarna i paragrafer, dvs olika textstycken som behandlar en sak var. Paragrafer numreras och paragraftecknet skrivs som §, vilket gör att man ofta hänvisar till stycken i texten som “paragraf 5″, vilket då är skrivet som §5 eller 5§.

Plenum – När alla deltagare vid riksstämman är samlade.

Proposition – Förslag från riksförbundsstyrelsen till riksförbundsstämman. Alla propositioner finns med i stämmohandlingarna.

Propositionsordning – Stämmoordföranden föreslår propositionsordning, den ordning i vilken riksförbundsstämman röstar på förslagen på till exempel yrkanden. Propositionsordningen ska godkännas av stämman före omröstningen.

Propositionsordningen säger att varje beslut inleds med eventuellt yrkande om bordläggning eller återremiss. Om bordläggning eller återremiss inte sker prövas förslaget till beslut mot att förslaget helt avslås. Om förslaget inte avslås kan stämman behöva ta ställning till eventuella ändrings- och tilläggsförslag.

Finns flera oförenliga förslag kan kontrapropositionsvotering genomföras. Då tas ett huvudförslag fram. Därefter ställs yrkanden som inte blivit huvudförslag mot varandra innan det vinnande bland dessa prövas mot huvudförslaget.

Det går också att ställa olika förslag mot varandra, men då måste det vinnande förslaget avslutningsvis ställas mot avslag, så att enkel majoritet uppnås.

Propositionsvägran – Om någon föreslår någonting som t.ex. bryter mot stadgarna så ska ordföranden “vägra ställa proposition”. Detta innebär att ordföranden inte tar upp förslaget. Mötet måste dock godkänna ordförandes förslag om att vägra propostionen.

Protokoll – Det dokument som sekreteraren skriver för mötet, som är en redogörelse för vad som skett under mötet och vilka beslut som tagits.

Protokolljusterare – Kontrollera att mötesprotokollet stämmer med vad som verkligen beslutades på mötet. Ett protokoll är inte färdigt och kan räknas som giltigt förrän efter justering. Justering görs av de personer som mötet valt till protokolljusterare

Replik – Alla deltagare ansvarar för att skapa en trevlig stämning på riksförbundsstämman och i de diskussioner som förs. Alla personer och åsikter ska respekteras.  En replik är ett svar på ett inlägg som gjorts från talarstolen. Den som blir direkt tilltalad i ett inlägg från talarstolen har rätt att begära replik som bryter ordningen i talarlistan. Den person vars inlägg lett till att replik begärts, har rätt till en motreplik. Replikens längd får ej överstiga 1 minut.

En replik ska hålla sig till ämnet och får inte bli ett nytt inlägg, då måste ordet begäras på nytt.

Reservation Ombud har rätt att reservera sig mot ett fattat beslut, om man inte håller med i det besluts som tagits och vill att det ska protokollföras. Reservation lämnas in skriftligen på en röd lapp. Reservationen är personlig och anmäls muntligt i anslutning till att beslutet fattas. Den skriftliga reservationen skall vara stämmopresidiet tillhanda innan riksförbundsstämmans avslutning.

Resultat- och Balansräkning – Resultat visar inkomster och utgifter för föregående år. Balansräkningen balanserar tillgångar och skulder.

Reviderad budget – Omarbetad budget för innevarande år, efter aktuella händelser.

Revision, Revisor – Granskningen som revisorn gör av riksförbundets och styrelsens arbete under året. Granskningen omfattar både ekonomi och verksamhet. Revisorn rekommenderar sedan årsmötet att ge styrelsen ansvarsfrihet eller ej, beroende på hur styrelsen skött sitt uppdrag. Revisorn väljs av årsmötet.

Revisionsberättelse – Revisorerna redogör för revisionen av föregående år. Revision är en granskning av ekonomin.

Riksförbundsstämma – Riksförbundets Sveriges 4H:s riksförbundsstämma är det stora, årliga möte som bestämmer vad Riksförbundet Sveriges 4H ska göra, vad pengarna ska gå till och vem som ska sitta i styrelsen, bland annat. En stämma kan även kallas för årsmöte.

Ringa klockan – Känner man att man behöver diskutera ett förslag i mindre grupper så ringer man i klockan som finns på bordet. Då får man ca 5 min på sig att diskutera fritt.

Röd/grön lapp – Om man vill visa sitt stöd för ett förslag viftar man med grön lapp, men vill man ha ett förtydligande av förslaget viftar man med röd lapp . Vill man inte ta ställning så behöver man inte vifta.

Röstkort – Ombud erhåller vid registreringen ett särskilt röstkort, som är en är som en legitimation för rätten att avge röst, som används vid omröstning. Numret på röstkortet motsvarar numret på ombudslistan. Röstkortet används även för att begära ordet under stämman.

Röstlängd – Lista med närvarande deltagare som har rösträtt på stämman, d.v.s. ombuden som blivit valda av länsförbunden.

Rösträknare – Två personer får av riksstämman i uppdrag att räkna röster om det begärs votering i ett beslut. Rösträknarna ska då enskilt räkna de ombud som är för och emot förslaget. Rösträknarna ger sedan, var för sig, stämmoordföranden resultatet. Om resultaten inte är lika får voteringen göras om.

Rösträtt – Endast de enligt Sveriges 4H:s stadgar valda ombuden har rösträtt. Dessa anges i röstlängden, som efter justering fastställs av riksstämman. Varje ombud har en röst.

Sakupplysning – Fakta som kan vara till nytta för de närvarande vid ett årsmöte, som kan underlätta diskussion i en viss fråga. En sakupplysning går före i talarlistan.

Stadgar – Riksförbundets Sveriges 4H:s regler. Det är bara årsmötet som kan ändra i stadgarna.

Streck i debatten – Ett yrkande på streck i debatten innebär att diskussionen kring en specifik fråga ska avslutas. Om riksstämman beslutar att införa streck i debatten får de som vill skriva upp sig på talarlistan. Innan ett beslutat streck kan sättas ska samtliga lagda förslag redovisas. Om det finns nya förslag, utöver dem som redan lagts, får de redovisas. Därefter kan ytterligare talare anmäla sig till talarlistan. Listan justeras och därefter sätts strecket och varken nya förslag eller talare kan tillkomma. Debatten fortsätter tills talarlistan är tom, den kan inte fyllas på om inte strecket i debatten upphävs.

Styrelse – En styrelse är en grupp personer som välj av riksförbundsstämman/årsmöte att representera och utveckla organisationen. Medlemmar i styrelsen har positionen ordförande, ledamot eller suppleant.

Suppleant – Ersättare i t ex styrelse. Suppleanten går in då den ordinarie förtroendevalda har förhinder, t ex är sjuk. Då suppleanter ersätter någon i styrelsen har de även rösträtt. Suppleanter väljs på årsmötet i samband med val.

Stämmopresidiet – De personer som väljs till ordförande, vice ordförande, sekreterare och vice sekreterare vid riksstämman.

Talarlista – Den ordning som de som vill yttra sig i plenum anmäler sig till hos stämmopresidiet. Stämmodeltagarna får sedan möjlighet att yttra sig i samma ordning.

Tidsbegränsning – En debatt som drar ut på tiden kan ibland behöva skyndas på och då kan tidsbegränsning för alla yttranden begäras. Deltagarna tvingas då att koncentrera sina inlägg och bör helst undvika att upprepa sådant som redan sagts eller föreslagits. Begränsningen kan exempelvis sättas till 1 min.

Utskott – Under en eftermiddag delas stämman upp i mindre grupper och diskuterar olika frågor som riksförbundsstyrelsen vill ha hjälp med av stämman. Här kan man som ombud välja själv vad man kan bidra mest till. Resultatet av diskussionerna läggs sedan fram till stämman, där beslut fattas.

Utslagsröst – Om två förslag får lika många röster vid en omröstning i ett sakärende har stämmoordförande, alternativt vice stämmoordförande, om denne leder stämman, utslagsröst. Om två personer får lika många röster vid val till förtroendeposter avgör däremot lotten.

Val – Vid valet till riksförbundsstyrelse väljs först ordföranden, sedan övriga ledamöter och därefter fem suppleanter. I efterkommande steg väljs revisorer och valberedning.

Vid val av ordförande tillämpas enkel majoritet vid votering (den som har mer än hälften av det totala antalet röster som lämnats in väljs). Om det finns flera kandidater och ingen kandidat uppnår enkel majoritet vid en första omröstning sker en andra omröstning mellan de två kandidater som fått flest röster i första omröstningen.

Vid övriga personval tillämpas relativ majoritet (den som får flest röster väljs) och plenum tillfrågas då om stöd för en i taget av samtliga föreslagna kandidater, där den eller de väljs som erhåller flest röster.

Om ett ombud så begär sker slutna val. Vid slutna val sker skriftlig röstinlämning i den ordning röstlängden anger.

Valberedning – Valberedningen lämnar förslag till val av styrelse samt övriga val vid stämman förutom val av valberedning. Valberedningen väljs av stämman, och stämman utser en av ledamöterna till sammankallande. Riksförbundets valberedning har även i uppgift att ta fram förslag till valberedningskommitté inför stämman. Samtliga förslag ska skickas ut med handlingarna till stämman.

Valberedningskommitté – På stämman utses en valberedningskommitté på tre personer bland de närvarande deltagarna. De får till uppgift att presentera förslag på två alternativt tre personer till valberedning, beroende på hur mandattiden för ledamöter i valberedningen ser ut.

Verksamhetsberättelse – Redogör för föregående års verksamhet. Stämman går inte in och ändrar i texten. Verksamhetsberättelsen är bara en rapport som sedan ”läggs till handlingarna”.

Verksamhetsplan – Dokumenterad beskrivning av planerad verksamhet under en viss period. Stämman ska godkänna verksamhetsplanen för att den ska gälla.

Votering – Votering betyder omröstning. Om man tycker att mötesordföranden gör en feltolkning på vilket förslag som fått flest röster (genom acklamation) kan man begära votering. Detta måste göras innan ordföranden slår klubban i bordet för att fastställa beslutet. Vid votering tillämpas som huvudregel enkel majoritet, dvs det förslag som får mer än hälften av det totala antalet avgivna röster vinner. Vid val gäller dock ibland andra regler (se Val), och vid stadgeändring gäller ett krav på två tredjedelars majoritet.

Under voteringen räcker man upp röstkortet för förslaget man står bakom. Rösträknarna ska då enskilt räkna de ombud som är för och emot förslaget (se Rösträknare). Endast de som är valda till ombud har rösträtt. Du kan välja att lägga ner din röst = att avstå från att ta ställning.  Alla voteringar sker öppet, utom då det gäller personval. Då gör man en sluten omröstning, d.v.s. skriver på en lapp.

Yrkande – Yrkande är när man vill föreslå något som stämman måste ta ställning till. Samtliga yrkanden ska läsas upp i talarstolen, och lämnas skriftligt till stämmopresidiet på en grön lapp som finns hos stämmopresidiet. Förslag på personer som ska väljas kan däremot lämnas muntligt.

Riksförbundsstyrelsens yrkande är enligt föreningspraxis automatiskt det som riksförbundsstämman ska ta ställning till. I stämmohandlingarna finns riksförbundsstyrelsens propositioner och förslag till beslut i yrkanden om de inlämnade motionerna.

Ett förslag som finns i en motion tas inte upp som motförslag till riksförbundsstyrelsen om inte någon stämmodeltagare yrkat bifall till yrkandet i motionen.

Yrkandelängd – En lista på de yrkanden som gjorts vid riksstämman i ett särskilt ärende.

Yttrandeberättigad deltagare – Alla medlemmar har möjlighet att få ordet och säga något på riksförbundsstämman.  Det kan även kallas att man har yrkanderätt eller förslagsrätt.

Återremiss – När riksförbundsstämman avstår från att fatta beslut, utan i stället skickar tillbaka ärendet för ytterligare behandling. Ärendet återremitteras.