Bina

På Björklunds hage har vi tre bikupor. Dessa är placerade i fårens vinterhagen uppe på fornkullen. Du kan se dem från parkvägen.

Bikupan

Bikupa kallas bostaden som biodlaren ger sina bisamhällen. I naturen lever honungsbin oftast i ihåliga träd där de bygger vaxkakor, och där klimatet tillåter låter de även bivaxkakorna hänga fritt ibland.

I den moderna bikupan hittar vi ramar, som biodlaren lagt ett lager bivax i. Detta för visa bina hur dem ska bygga cellerna de samlar föda och lägger ägg i. Ramarna sätts in i olika våningar för att underlätta när biodlaren samlar in honungen, och för att slippa ta sönder det bina byggt. Tack vare bikupornas våningar kan biodlaren erbjuda mer utrymme om bina behöver det vid högsäsong, och kan hjälpa bina överleva under den kalla vintern.

Bikupan invånare

Bikupan styrs av ett enda bi; bidrottningen. Hon lever där tillsammans med uppemot 80 000 bin, varav bara i snitt 1 000 av dessa är drönare (killar). Det är tjejbina som samlar honung, tar hand om larverna, passar upp på drottningen, städar och egentligen alla uppgifter som finns i en bikupa. Idag vet forskarna inte riktigt vad drönarna gör utöver att några få får para sig med en drottning.

Historia

I början av biodlingens historia bedrevs den uppe i träd där honungen sedan samlades in av biodlaren. Då det är riskabelt och krångligt att klättra i träd utvecklades senare bikupor tillverkade av trästockar, lera eller halm. Bikupan utvecklades vidare till att innehålla ramar för att välja hur bina skulle placera sitt vax. Honungsbin i Sverige är idag lite som husdjur eftersom biodlare förser dem med husrum i form av bikupor.